Mellan 2014 och 2018 ökade antalet inkassoärenden med 42 procent. I slutet av förra året hade 1,2 miljoner svenskar skulder som gått till ett inkassoföretag. Samtidigt gör betalningstjänstföretag allt de kan för att förmå människor att ta onödiga lån.

Det var länge sedan näthandeln var ett randfenomen. Numera är den avgörande för företagen i de flesta branscher som är riktade mot konsumenter. Det spelar ingen roll hur stort eller framgångsrikt ett företag är i övrigt, utan en välfungerande internetaffär kommer det inte att klara sig särskilt länge.

Och nog har det fört med sig otaliga fördelar. Tillgängligheten är fantastisk. Var man än bor är hela landets, ja hela världens, utbud inte mer än ett musklick bort. Men när man klickar sig vidare för att betala möts man alldeles för ofta av ett förvalt krediterbjudande. Många stora betaltjänstföretag nöjer sig inte heller med att bara föreslå ett kreditköp utan gömmer till och med möjligheten att betala direkt. Det kan vara gömt längre ned på sidan och ibland måste man som konsument hitta en liten textlänk för att alternativet ska uppenbara sig.

När vardagen samtidigt tränger sig på med kvällsarbete som måste göras, barn som ska hämtas eller pastavatten som kokar över är det lätt hänt att man bara klickar sig vidare. Alla förstår inte heller att det finns alternativ eftersom de är så väl dolda.

Att erbjuda kreditköp är inte fel i sig. Det är alltid bra att konsumenter erbjuds alternativ. Men när de andra alternativen göms undan i en vrå är avsikten att i så hög utsträckning som möjligt ta ifrån människor det valet. Det kan inte accepteras.

Detta tillvägagångssätt måste därtill närmast betecknas som branschstandard, givet att flera av de största betalningstjänstföretagen anammat det. Exempelvis har Sveriges konsumenter riktat skarp kritik mot Klarna för att bolaget uppmuntrar till onödiga konsumtionslån. Därför är det bra att regeringen nu tar tag i frågan.

Per Bolund (MP), finansmarknads- och biträdande finansminister, meddelar att regeringen har skickat ett förslag på remiss med innebörden att betalningssätt som inte innebär krediter ska listas först. Kreditalternativ skulle enligt förslaget inte heller få vara förvalt som ofta är fallet i dag.

Man bör som regel vara försiktig med att inskränka förhållandet mellan företag och konsumenter i lag. I de flesta fall är det bara i vägen och skapar hinder på i övrigt välfungerande marknader. Men när stora delar av en bransch agerar försåtligt är det nödvändigt att staten kliver in och skyddar konsumenterna.

Onödiga lån leder till skulder som inte betalas i tid. En betalningsanmärkning hos Kronofogden får omfattande konsekvenser för den som drabbas. I slutänden är det givetvis var och ens eget ansvar att fatta informerade beslut. Men då ska också alternativen presenteras ordentligt. Hade branschen inte misskött sig hade denna reglering inte behövts. Men som det ser ut nu vore det oansvarigt att inte agera.