Det här har blivit en allt större andel av Fjällräddningens uppdrag. Vi ligger nu på runt 20 procent av det vi gör som är annat än traditionell fjällräddning. Men jag tror den andelen kommer att öka, vi ser kontinuerligt över hur vi kan använda samhällets resurser på bästa sätt, säger Fredrik Groth, ansvarig för fjällräddningen i Norrbotten, till radion.

Det handlar exempelvis om livräddning i väntan på ambulans, sökning efter försvunna personer på andra platser än fjällen, skogsbrandsbekämpning och sjukvårdsinsatser. Och det har visat sig vara ett arbetssätt som sparar mycket pengar, då fjällräddarna har en fast timersättning när de arbetar – oavsett när på dygnet som arbetet utförs eller om det är röd dag.

Om vi använder fjällräddare i stället för poliser, som kanske även behövs på andra ställen, så är det en fjärdedel av kostnaden, säger Peter Borg, polis och ansvarig för fjällräddningen i Jämtland.

Peter Borg ser inte någon risk i att fler polisiära uppdrag hamnar hos fjällräddningen.

Det här är ju en räddningsresurs, det är ju inte någon övrig polisiär resurs, så vi håller oss på rätt sida den rågången, säger Peter Borg.
Den stora vinsten är att rädda människoliv.

Det finns omkring 400 fjällräddare i Sverige, fördelade i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna.