Det visar Liv och hälsa Ung, den omfattande enkätundersökning om levnadsvanor och livsvillkor som genomförs vartannat år i samarbete mellan Region Uppsala och länets kommuner.

I Uppsala län har andelen flickor som uppfattar att de mår bra eller mycket bra minskat från 81 procent år 2011 till 60 procent 2019.

I Enköping och Håbo mår pojkarna ungefär lika bra och i Enköping mår man bäst i länet totalt sett. Det är flickorna i Håbo som sticker ut i undersökningen.

Artikelbild

| Hållbarhetschefen Christina Bringfors Dahlgren till höger i bild under arbetet med Västerleden-projektet. Enköping visar en positiv utveckling inom flera områden i Liv och hälsa-undersökningen.

– Det är oroande. Det här är något som vi fått bekräftat och måste ta på allvar. Jag tror att det bland annat handlar om stress i skolan. Tittar man på flickor i årskurs 7 i Håbo så visar deras svar på den här frågan en minskning från 74 procent till 60 procent att de mår bra eller mycket bra jämfört med den senaste undersökningen.

Det säger Charlotta Bjälkebring Carlsson, folkhälsosamordnare i Håbo.

Hur tolkar du den stressen?

– Jag har hunnit titta lite på de fritextsvar som eleverna gett och det handlar bland annat för oro för att inte få ett bra jobb, för familjen, för den egna hälsan och för miljön, säger hon.

Artikelbild

– Samtidigt har vi en tydlig trend med tobak och alkohol, att man försenar debuten eller inte provar alls. Det är väldigt positivt.

När det gäller otryggheten utomhus säger hon att kommunen har anlitat ronderande vaktbolag.

Andelen ungdomar som vill vara med och påverka sin kommun har ökat något i Håbo sedan 2015 och är fler än i Enköping. Där lyftes Håbos årliga demokratidagar, där unga själva får diskutera frågor kring påverkan och delaktighet, i skolan och i kommunen, fram som ett exempel när resultatet presenterades tidigare i veckan.

Den upplevda tryggheten bland flickor är mindre i Håbo än i Enköping, och lägst av alla kommuner i länet om man tittar på delfrågan om trygghet i sitt bostadsområde på kvällar och nätter.

De 64 enkätfrågorna, ställda till elever i årskurs sju och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet, och svaren från de cirka 7 400 ungdomarna ger ett digert material att använda till hälsofrämjande och förebyggande insatser.

– Det här är en spännande bas med fakta att ösa ur. Jag tycker att undersökningen skulle kunna användas ännu mer, säger Christina Bringfors-Dahlgren, hållbarhetschef i Enköpings kommun, som dock inte hunnit titta på några svar än.

Tillsammans med Pernilla Madesäter, social hållbarhetsstrateg, ska hon berätta om resultaten av undersökningen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ledamöter i september.

För Enköpings del kan flera positiva faktorer spåras jämfört med tidigare år.

Den upplevda tryggheten ökar, mobbningen minskar, de som provat narkotika är färre och i Enköping ser ungdomarna mest optimistiskt i länet på sin egen framtid.

Det är också i Enköping som ungdomarna känner sig mest delaktiga i sitt bostadsområde och orten där de bor.