Det var förstås ett väl valt datum, att dagen före Augustgalan möta en del av sin publik där allting började.
Att Daniel Gustafssons debutroman Odenplan fick ett positivt mottagande när den kom ut tidigare i år är en underdrift att säga.
Bara bra recensioner och en Augustnominering som han först inte trodde på.
– Nej, jag fick ett samtal första dagen på nya jobbet och jag fattade först inte att jag verkligen fått en nominering.
Han jobbar deltid som översättare, främst från ungerska och engelska, och säger att han inte vill släppa den delen av yrkeslivet, trots att fler dörrar nu kan öppna sig för den 47-årige trebarnspappan.
Daniel Gustafsson växte upp i Enköping och berättade på söndagseftermiddagen för en talrik publik i biblioteket att just den här miljön betytt mycket för honom.
Han erkänner också att passagen i Odenplan som utspelar sig i "den vita, låga biblioteksbyggnaden vid ån, där det också finns biograf, i slutet av huvudgatan som går upp mot den åldriga rullstensåsen och den gamla kyrkan" möjligen skulle kunna vara hämtad från Enköping.
Här kom det skratt från publiken som annars tyst fascinerades av hans lågmälda berättande, främst i Stockholmsmiljö, men tankarna hos huvudpersonen far även i väg till det Ungern där författaren varit bosatt.
Han håller med samtalspartnern i biblioteket Mattias Käck om att han skrivit en hembygdsroman i storstadsmiljö. En Augustprisvinnare?
