Från Almedalsveckan i Visby riktade Centerpartiet och partiledare Annie Lööf inte helt oväntat uppmärksamheten mot landsbygden. Det gällde dock inte landsbygden generellt, eller ens den gotländska, utan i stället de kommuner som ligger i landets nordvästra del.

I de så kallade stödområdena ingår nästan hela Norrland samt delar av Dalarna och Värmland. Gemensamt för kommunerna där är att skatten är relativt hög, men på grund av ett sviktande skatteunderlag blir ändå den kommunala servicen och välfärden lidande.

Hur dessa kommuner ska ta sig ur sin negativa spiral är en fråga som gäckar många, och den behandlades även på Centerpartiets ekonomiska seminarium. Partiets lösning är ett höjt grundavdrag för invånare i stödområdena. Det ökade avdraget föreslås vara 11 000 kronor per år, vilket skulle ge en medianinkomsttagare en skattelättnad på drygt 3 700 kronor per år. Det hela skulle finansieras av staten, för att kommunerna ska kunna behålla det redan sviktande skatteunderlaget.

Ett höjt avdrag vore onekligen ett sätt att göra det lite lättare för människor att bo i kommuner med svag ekonomi. Det skulle till exempel kunna täcka en liten del av kostnaden för de hårt beskattade drivmedel som boende utanför städernas täta kollektivtrafik behöver. Kanske kan det till och med på sikt locka människor att flytta till kommunerna och öka skatteunderlaget.

För kommunernas akuta finansieringsproblem gör dock ett höjt grundavdrag liten nytta. Skatteunderlaget blir inte omedelbart större och utgifterna för en fungerande välfärdssektor blir inte mindre. Frågan är dessutom om höjt grundavdrag räcker för att locka människor som tidigare varit tveksamma att flytta till en kommun med sämre service. Och hur lång tid tar det till exempel innan den snart återinförda självhöjande bensinskatten ätit upp de extra tusenlapparna från grundavdraget?

För Centerpartiets del kan man på sätt och vis se det som lovvärt att partiet både uppmärksammar och ger förslag för att lyfta kommuner med problem som är allt annat än lätta att lösa. Å andra sidan bidrar Centerns förslag heller inte till någon direkt lösning på problemet.

Frågan är dock hur möjligheterna ser ut för det höjda grundavdraget att bli verklighet. På pressträffen påpekar Lööf att det kan bli aktuellt i nästa års budgetförhandlingar med regeringen, till exempel som en del av den utlovade gröna skatteväxlingen. Då lär dock en hel del andra välbehövliga skattesänkningar och avdrag få flytta på sig.

Januariöverenskommelsen visar att Centern, och även Liberalerna, visserligen har förmåga att få igenom förslag som helt går emot regeringspartiernas agenda. Lööf bör dock ta ansvar för att även helheten i reformer och budgetar går åt rätt håll. Det räcker inte att bara nöja sig med små segrar.