Dagen efter Magnus och Anette Holmströms medverkan i Cancerfondens tv-sända insamlingsgala Tillsammans mot cancer får jag träffa dem i deras hem på Munksundet. De hoppas att deras engagemang för Cancerfonden ska göra att fler ställer upp och bidrar med pengar till forskningen mot sjukdomen.

– Vi vill inte att några andra föräldrar ska behöva gå igenom det som vi har gått igenom, att mista sitt barn i en sjukdom, säger Anette.

– Forskningen börjar nu trots allt att ge resultat. Man förstår att forskningen verkligen behöver varenda krona. Det är jättebra om man kan lösa den här jävla gåtan, säger Magnus.

Artikelbild

| Graven. Familjen har lånat oss bilden av Emmas grav i Malmö. Hon var Malmö FF-supporter och så här såg gravplatsen ut efter MFF:s SM-guld.

Emma var 24 år när hon dog. Hon är uppvuxen i Enköping och flyttade till Malmö 2013. Hösten 2014 fick hon besked om att hon drabbats av livmoderhalscancer. På våren 2015 opererades hon och fick sedan cellgiftsbehandling tillsammans med strålning. I början av sommaren det året bedömdes hon vara fri från cancern.

Men hösten 2015 upptäcktes tre nya tumörer, varav en var mycket aggressiv. Den här gången gick det inte att operera eller stråla bort tumörerna. Hon medicinerades med tunga cytostatika (cellgifter) med håravfall, smärtor och svåra biverkningar.

Mitt i allt detta var Emma den som var stark och ingöt mod hos vänner och familj.

– Det var mycket komplikationer, men Emma var den som peppade oss. Hon sa: live life (lev livet)! berättar Anette.

Föräldrarna tycker att dottern gjorde det lättare för dem. Det handlade om att hylla livet och kärleken. Tillsammans med Emma och hennes kompisar drog de runt på Möllan i Malmö, där de åt på restauranger, gick på second hand-butiker, med mera.

– Vi gjorde så mycket som vi kunde tillsammans. Det var så otroligt vackert att se så många samlade, säger Anette.

Magnus och Anette berättar att de fått mycket stöd från vänner.

– Vänner är viktigare än en psykolog, säger Magnus.

Emmas öde har naturligtvis förändrat mycket.

– Perspektivet på livet har ändrats. Vi tar tillvara på det fina som finns och det är Emmas förtjänst, säger Anette.

En vän till Emma har skrivit bland annat följande:

"Den viktigaste läxan jag fick av Emma är att det är okej att vara arg. Det är till och med okej att hata. Bara du är snäll också... Hat är inget att vara rädd för – så länge du kan älska också. Och Emma älskade. Så mycket och så många. Och av så många."